tisdag 25 maj 2010

Sociala medier vs traditionell marknadsföring


Jag jobbar med små till medelstora företagare som nu försöker få ett grepp om sociala medier. De har ganska precis börjat förstå webb och nu förvirras de av nya "modeord" som facebook, twitter, bloggar, web 2.0 osv.. Det svåra i mitt jobb är att omsätta dessa trender till något konkret som de kan relatera till. Jag har därför i mitt jobb skapat ett isolerat scenario i Excel där jag jämför sociala medier mot traditionell marknadsföring - mest för att kunna visualisera för kunden hur mekaniken bakom och hur 2 parallella spår kan utveckla sig. Jag tänkte nu dela med mig ...

Frågan

Vad får man för effekter i ett scenario där man vill sälja sin halvlättsålda produkt hyfsat lokalt och har några tusen kronor / månad i marknadsföringsbudget om man antingen väljer 100% sociala medier/webb (SM) kontra 100% annonser i lokala avvisor och portaler (Print).

Följande affärsregler ger jag scenariot

Anhängarlogik (förtroende):
* 78% litar på sina vänners rekommendationer
* 14% litar på din annons

Konverteringslogik:
* 5% av anhängarna konverteras till kund för både SM och Print

Spridningslogik:
* 2% spridning för Print.
* 50% spridning för SM.

Vinst/såld pryl:
* 10 kr


Styrkan i Print är snabb exponering till många även om det inte är lika många som litar på innehållet. När läsaren byter blad på tidningen kommer endast ett fåtal komma ihåg varumärket.

Styrkan i SM är att hindret är lågt för att lägga till varumärket i sin "ström" på facebook eller twitter när man ser sina vänner gilla något. Dock tar det tid att exponera varumärket för många och det kräver ganska mycket kunskap för att lyckas.


Varken spridning, konvertering eller förtroende är linjär men för scenariots skull antar vi det. Jag tror dessutom konverterinstariffen är högre för SM än Print iom att folk tar fler köpbeslut med utgångspunkt från webben än från andra media. Men vi bortser från detta i testet.



Ållrajt, vad händer då under en 2-års period?

Jag summerar ihop logiken i 6 månaders intervall här nedan. Och följande kan utläsas;
Print

Print ger snabba effekter. Trots scenariots trubbiga logik kommer många bli "anhängare" vid en annons och det handlar bara om att ha en organiserad försäljning som kan konvertera dessa anhängare till kunder. Print är dock dålig på att bygga anhängare över tid vilket gör att vi vid månad 25 måste fortsätta lägga några tusen kronor / månad för att ha samma försäljning.
* Vinsten har ökat med 58% från månad 1. (23tkr > 37tkr)
* Tar vi bort budgeten månad 25 sjunker vinsten med 63% till 13 520kr
* Scenariot ger en total vinst på ~700tkr


SM

SM tar tid men när den slår igenom slår den igenom med kraft. I scenariot är det inte förrän i kvartal 8 som SM börjar "spöa" print. Många SM-projekt misslyckas pga att det är svårt att motivera uthålligheten och tittar man på matematiken så ser man att man måste organisera sig olika beroende på om man ska ha en SM-orienterad verksamhet kontra en Print-orienterad verksamhet.
* Vinsten har ökat med över 1 000 000% från månad 1 (40kr > 443tkr)
* Tar vi bort budgeten månad 25 fortsätter försäljningen sannolikt att öka pga att "rörelsen" bakom varumärket skapar nya anhängare.
* Scenariot ger en total vinst på ~1,3mkr

Summa kardemumma



Affärsmässigt uttryckt ger scenariot oss följande huvudsakliga resultat;
* Mekaniken bakom Print skapar kortsiktigt starkt resultat med näst intill linjär vinstutveckling
* Mekaniken bakom SM skapar kortsiktigt svagt resultat med en kraftigt exponentiell vinstutveckling.

Och omsatt i ord som inte är skittråkiga;
Print är skitstarkt i början men det händer ingenting på sikt. SM är svagt i början men är grym på sikt.

Jaja, scenariot är trubbigt, jag tog bort väsentliga variabler och jag förenklade verkligheten. Men poängen är dock densamma; Hur förhåller man sig som en vanlig liten till medelstor organisation till att 78% litar på sina vänner och endast 14% litar på dina annonser?

I mitt scenario gav Sociala Medier dubbel uteffekt mot Print på bara 2 års arbete - tänk då på vad en lite fiffigare plan där alla kommunikationselement samverkar och där småsmarta försäljningsverktyg skapar fler konverteringar kan göra?

  • Greenroom <-- ja, vi pysslar med sånt här
  • onsdag 19 maj 2010

    Fiffighet ska aldrig underskattas



    Fiffighet är konkurrensfördel.

    Alec Brownstein valde ut ett par byråer i New York som han ville jobba på och köpte reklamchefernas namn som adword. Hans köpta länkar med reklamcheferna gick vidare till en Brownsteins websajt och med rubriken ”Googling yourself is a lot of fun. Hiring me is fun too.”

    Alec Brownstein spenderade 6$ för att landa sitt drömjobb. Hur fiffig är du?


    tisdag 11 maj 2010

    Sverige i topp på internetanvändning



    80% av svenskarna använder Internet - och därmed är vi nr 1 i världen på användande / capita.

    Vad innebär då detta (om jag själv får spekulera)?
    Jo, att vi har ett starkt försprång i den typen av lärande, kunskap och affärer som sannolikt kommer vara viktigast i en globaliserad värld framgent.

    Vidare innebär det att investeringar i digital interaktion har goda grunder för bra lönsamhet - ex deklaration, online-val osv. Detta gör att vi i vårt avlånga land inte behöver förlita oss på svårinvesterad infrastruktur för att skapa bra "processer" för vårt samhälle.

    Slutligen innebär det att vi idkar mer påverkan på vår omvärld / capita än underutvecklade it-länder gör. Detta innebär att vår "kultur" sprids snabbare och bättre än exempelvis portugals - och alla som har spelat civilization 4 vet att stark kulturell spridning är billigare än att skaffa starka armeer.

    Spännande.



  • WIP 2010

  • Artikel på internetstatistik.se (grym sajt f.ö.)
  • fredag 7 maj 2010

    Sundsvalls näringsliv på plats 200/290 i ranking.



    Sundsvalls näringsliv ligger på plats 200/290 i Svenskt näringslivs ranking på samtliga kommuner i Sverige.

    Det vi pratar om är alltså att en av Sveriges 10 mest viktiga affärsregioner producerar sämre näringslivsklimat än små by-regioner som rent statistiskt inte borde kunna hävda sig. Så kopplingen mellan näringslivsklimat har alltså ingenting att göra med vilka resurser en viss region kan uppbringa?

    Vad skapar då bra näringslivsklimat? Sannolikt människor - eller mer specifikt; människors inställning.

    Sundsvalls utmaning är att försöka konvertera sig från att ha varit en stark industristad till en fiffig snabbfotad tjänsteproducerande stad - och enda sättet att göra det är att successivt förändra vår inställning. I korthet;

  • Var stolta över vår stad - Sundsvall är ju köng.
  • Hitta och lyft fram de goda exemplen - applådera andras framgångar.
  • Var ambassadörer och "puffa" för vår region i all kommunikation med omvärlden.
  • Gnäll inte. Skippa jantelagen. Tyck inte så synd om folk/er själva. Det är skittråkigt.
  • Köp lokalt. Exportera det ni skapar.
  • Ha kul.

    Superenkelt. Ska jag lösa några andra problem åt nån? ;)


    ps! Timrå ligger på plats 121 - bra jobbat. Nästa år ska vi spöa skiten ur er

  • Sketafin PDF över samtliga kommuners ranking

  • ST - Artikel kommunalråd som ger oss lite goda råd

  • ST - Timrå kickar butt med Sundsvall
  • tisdag 4 maj 2010

    inspiration - ted.com




    Jag inser att jag har blivit en TED-oman. Den här webbplatsen kan konsten att förpacka ointressant innehåll i ett väldigt spännande format. Måste bara tipsa!!
  • www.ted.com
  • söndag 2 maj 2010

    Molntjänster - ökade affärsmöjligheter för små företag?

    Molntjänster är ett ganska välanvänt ord i media idag. Egentligen är det ett ord som beskriver en ganska väletablerad filosofi - Software as a service. Men när ordet började dyka upp fick också tekniken en viss renässans.

    Min förhoppning är att jättarna inom området ska definiera genren tydligare så att mindre bolag kan få chansen att leverera it inom ramen för "molnet".

    Jag jobbar på ett typiskt "moln"-bolag i Sundsvall - vi har ett flertal tjänster som vi genom både webbgränssnitt och soap-webservices kan erbjuda våra kunder. Vi har kommunicerat "moln" senaste 2 åren men har nästan alltid fått förklara vad det är innan vi talar om erbjudandet. Dock har vi senaste veckorna upptäckt att våra kunder börjar veta vad vi pratar om utan att vi behöver köra "det pedagogiska paketet".

    Kul!

  • Outsourcing-3.0 på Computer Sweden
  •